Eva Svedling var statssekreterare på Miljödepartementet när det klimatpolitiska ramverket skrevs fram och beslutades.
Högervindarna sveper över Europa och EU-valet, men Sverige och Norden valde en annan väg. Klimatfrågan var avgörande för att kunna trycka tillbaka de högerextrema krafternas framfart. Det inger hopp och jag tror att intresset för politik har goda förutsättningar att växa. Jag är övertygad om att insikten att reformarbete och politiskt hantverk spelar roll haft stor betydelse för valresultatet. Miljö och klimat toppade väljarnas viktigaste frågor och man lade sin röst på partier som tar dem på allvar. Det är en seger för dialogen mellan medborgare och deras företrädare.
Ett hållbart samhällsbygge måste vila på ett brett samarbete och ha starkt stöd hos befolkningen. Effektiv klimatpolitik stärker demokrati, välfärd och sammanhållning. För att förändring ska kunna bli verklighet krävs en struktur som driver på och underlättar omställning. Bland det första Miljöpartiet gjorde i regeringsställning var att se till att få en sådan struktur på plats. Grunden lades i form av det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och det klimatpolitiska rådet. Konstruktionen innehåller mål, sätter upp ett regelverk för hur klimatpolitiken ska bedrivas samt ser till att den underställs en oberoende granskning. Den svenska klimatlagen har skapat förutsättningar för systemförändring genom att utgöra en klimatmässig garant, ekonomisk utgångspunkt och vara ett demokrativerktyg. Tack vare den kan vi medborgare utkräva ansvar av politiker när åtgärderna är otillräckliga eller leder i en riktning vi inte är överens om. Det är med stöd i klimatlagen det klimatpolitiska rådet kan granska den förda politiken. Och det är klimatlagen som legitimerar det finanspolitiska rådets senaste kritik att finanspolitiken bedrivs kortsiktigt, motverkar omställning och inte är kostnadseffektiv.
Utan den svenska klimatlagen och Sveriges starka röst hade reformarbetet i EU inte gått lika fort eller varit lika framgångsrikt. Nu finns både en Europeisk klimatlag och ett kraftfullt klimatpaket på plats.
Slutsatsen är att politik gör skillnad! Politik är själva köttet och blodet i samhällsbygget. De demokratiska spelregler vi tillsammans satt upp är skelettet som håller det uppe och bär det framåt. Slutsatsen är också att Miljöpartiet behövs i regering. Inget annat parti har med sådan framsynthet skapat både styrkraft och transparens i klimatpolitiken. Inte bara klimatlagen, utan även investeringsprogram som industriklivet och klimatklivet, ökat klimatbistånd, förändringsplattformar som Fossilfritt Sverige, mer medel till skydd av värdefull natur samt förbättrad styrning av klimatpolitiken i form av ett klimatkollegium i regeringskansliet bär partiets signatur. För att inte tala om effektiviseringen av hela EU:s utsläppshandelssystem under Isabella Lövins hand. En påverkanskraft andra partiet bara kan drömma om! Det arbetet måste nu fortsätta, i Sverige och i EU.
Vår demokrati är stark. Det svenska valresultatet är ett styrkebesked. Med dess hjälp kan vi klara de utmaningar vi står inför. Jag tolkar valresultatet som att många är trötta på det offentliga samtalsklimat vi skapat och önskar sig ett annat byggt på samarbete, ömsesidig respekt och respekt för sanningen. Jag önskar i det sammanhanget Miljöpartiet bättre självförtroende för att med obruten kraft fortsätta det reformarbete som påbörjats. Här är några delar som behöver utvecklas och drivas under den tid som återstår fram till valet 2026. För att beslutas och införas därefter:
Integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden. Klimatpolitiken ska utgå ifrån det långsiktiga utsläppsmål som riksdagen satt upp. All politik är klimatpolitik. Den politik som sittande regering för förstärker istället motsättningarna mellan olika delar. Arbetet måste fortsätta för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag och dess förändringskraft stärkas. Den översyn av lagstiftning som påbörjades av Miljöpartiet för att anpassa all relevant lagstiftning efter ramverket måste slutföras. Börja med aktiebolagslagen, för att säkerställa att den underlättar och stödjer hushållning med ändliga resurser, inte exploatering.
Freda tillräckliga klimatinvesteringar. Stora investeringar behövs som mobiliserar verkliga tillgångar i form av arbetskraft, råvaror, energi, maskiner, teknik, kunskap och innovationsförmågan i samhället. Klimatinvesteringar behövs i hela transportsektorn, kollektivtrafik och cykelinfrastruktur, energieffektiviseringar och laddinfrastruktur. Ett större omställningsstöd för jordbruket för att minska utsläppen från markanvändning är brådskande. För att uppnå negativa utsläpp kommer investeringar i infångning och lagring av biologiskt alstrad koldioxid, bio-CCS, behöva skalas upp väsentligt. Befintliga program som Klimatklivet - som finansierar hållbarhetsinitiativ på den kommunala nivån - och Industriklivet - som möjliggör omställning av den tunga industrin - måste också skalas upp och sträckas ut i tid. Dessutom behövs omfattande investeringar i naturvård och utbildning. Innan det finanspolitiska ramverket anpassats kan klimatinvesteringar brytas ut ur budgeten. Genom lånefinansiering behöver de inte konkurrera med medel till statens ordinarie verksamhet.
Anpassa det finanspolitiska ramverket för att stödja en omställning snarare än motarbeta den. Dagens finanspolitiska ramverk består av fyra rena bokföringsmål i form av överskottsmål, utgiftstak, budget i balans på kommunal nivå och statlig skuldreglering. Det är inte utformat för att ställa om samhället till en långsiktigt hållbar ekonomi eller för att nå klimatmålen. Klimatlagen anger att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra. Nu står de i konflikt med varandra. Naturvårdsverket pekar i en rapport ut vikten av att underlätta den kapitalförsörjning som krävs för klimatomställningen. Fokus bör läggas på att maximera användning och utveckling av samhällets tillgångar. Exempelvis tjänar konsumtionsminskningar och regleringar i form av skatter för att minska utsläppen, det dubbla syftet att också motverka inflation. Liknande regleringar kommer att behövas i EU, för att ytterligare stärka Fit for 55 och stå emot konkurrens från ex USA.
Stärk civilsamhälle och folkbildning. För att säkerställa att alla bereds möjlighet att vara med i samhällsarbetet och bidra behövs politiska insatser som rustar människor. Demokratin är inte given utan kräver både överenskommelser och reformer för att överleva och vara livskraftig. Utbildning, folkbildning och kompetenshöjning är nödvändigt för att omställningen ska vara rättvis. Det förutsätter i sin tur ett starkt och oberoende civilsamhälle. Gör som de klimatpolitiska och finanspolitiska råden föreslår, stärk folkbildningen.
Gör Norden till omställningsmotor i EU. Vi har i Norden en gemensam historia av starka välfärdssamhällen. framgångsrika jämlikhets- och jämställdhetsreformer, tekniskt kunnande i framkant och levande demokratier. I valresultaten syns tydligt att människor i Norden står upp för dessa värden. Vi vill ha en klimatpolitik som ställer om våra samhällen och en fördelningspolitik som ställer upp för våra medmänniskor. Ett nordiskt samarbetet kan vara en stark motor i EU.